Så ibland känner jag just så, att jag vill leda världen. Ibland känner jag dock absolut INTE så. Då funderar jag på att jobba i kassan på ICA, ett jobb som jag tyckte var sjukt kul back in the days. Bara inte söka jobb som kräver att jag visar hur bra jag är. Inte känna den där pressen. Inte vara den som folk räknar med ska klara allt och lite till.
Men.... det skulle jag inte trivas med mer än en vecka. Jag har ju faktiskt börjat arbeta på ställen med den inställningen, försökt att inte vara den som styr upp. Efter ett litet tag, då är det jag som brinner för att fixa nya knappar till kassan, röja upp i torrförrådet eller effektivisera schemat.
Det är alltså svårt att hålla kursen, på grund av folk ikring en som tycker en massa och på grund av en själv som sviktar i tron.
Min vän och klasskompis TE har jobbat på ett av Sveriges största företag. Hon fick för ett tag sedan detta avslut på ett mail från ett av företagets chefer:
"Det ska bli spännande att se var du börjar jobba och med vad. Jag är övertygad om att vad än du tar dig an så kommer du att lyckas och ha kul. Ett litet råd, nöj dig inte med vad som helst. Du är en talang.
Sköt om dig TE
Kram
XX"
Både hon och jag har det. Vi vet ju om det så varför sviktar vi i tron och sneglar på jobben som är mindre utmanande än de vi tänkt oss? Näpp, inget mer sviktande! Jag VILL leda världen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar